Molpehällorna

Livet som Iots/fyrvaktaren på Moikipää fyr-skärgårdskulturarv i Malax-Korsnäs kommuner


I hela världen finns över 900 världsarv, varav ca 20 går över flera nationsgränser. Höga Kusten-Kvarkens skärgård är ett av dessa världsarv. Höga Kusten infördes på världsarvslistan år 2000 och från och med år 2006 kom Kvarkens skärgård med. Fortstyrelsen har ansvaret över Kvarkens världsarvsområde och koordinerar aktiviteter i enlighet med den förvaltnings- och utvecklingsplan som godkänts av världsarvsdelegationen. Malax-Korsnäs kommuner deltar tillsammans med de övriga kommunerna, som innehar områden upptagna på världsarvslistan, i flertalet gemensamma projekt och satsningar. Världsarvsdelegation som bildats för Kvarkens skärgård består av flera olika intressegrupper, såväl lokala, regionala som statliga. Även med Höga Kusten finns samordnande organ.

Ett världsarv kan vara ett kulturarv, ett naturarv eller en kombination av båda. Höga Kusten-Kvarkens skärgård, som är ett naturarv, är i fint sällskap med bl.a. Grand Canyon i USA och Galapagosöarna i Ecuador. Utnämningen ställer krav på att värna, vårda och visa världsarvet. Höga Kusten-Kvarkens skärgårds unika värden är geologiska formationer som kalottberg och De Geer-moräner.

UNESCO, som står bakom världsarvslistan, bildades år 1945. Förkortningen står för United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization och målet för Unesco, och hela FN:s arbete, är att skapa fred genom ökat samarbete mellan länder. Speciellt viktigt är att uppmuntra unga människor till att bli involverade i bevarande av arvet på lokal, såväl som global nivå. För att öka bl.a. medvetenheten hos unga människor antog UNESCO:s generalförsamling i Paris år 1972 en världsarvskonvention.

Hur jobbar vi med världsarvsfrågor i Malax-Korsnäs?

För att utveckla mera satsningar och synergier lokalt skrev Malax-Korsnäs kommuner ihop en gemensam projektansökan till Leader med namnet Livet som lots/Fyrvaktaren på Moikipää fyr – Skärgårdskulturarv i Malax- och Korsnäs kommuner. Aktion Österbotten rf beviljade finansiering, och det tvååriga projektet startade 1.9.2010. Som projektchef fungerar undertecknad, Ann-Sofi Backgren.

I Malax-Korsnäs har vi en intressant skärgårdshistoria. I Molpe by i Korsnäs finns den nedlagda sjöbevakningsstationen på Molpehällorna och ute i Bergö skärgård i Malax finns den nedlagda lotsstationen på Rönnskär. Båda dessa stationer har idag omvandlats till naturstationer som förvaltas av Forststyrelsen. Att röra dig i vår steniga skärgård sätter många på prov. Naturstationerna ger nya intressanta möjligheter för besökare att kunna ta sig ut i vårt världsarv för att få uppleva hav och natur, få höra intressanta historier om vår skärgårdskultur, promenera längs med naturstigar, delta i olika aktiviteter, eller varför inte övernatta på naturstationerna. Dessa utgör också intressanta platser för lägerskolor, konstläger eller andra evenemang.

Inom ramen för projektet har kulturhistorien speciellt lyfts fram. Hur var det att vara fyrvaktare på Moikipää fyr i början av 1800-talet? Vad hände egentligen i september 1808 på Moikipää fyr, då den siste fyrvaktaren Jakob Rautio försvarade sin fyr gentemot ryssarna? Idag vet vi ganska långt svaret, tack vare boken om Fyrvaktaren på Moikipää fyr som utgavs på 1800-talet och vars efterforskningar visade sig bli riktigt lyckade. På ett lagerbibliotek i Kuopio hittades boken, tredje upplagan, utgiven 1891, och senast utlånad på stadsbiblioteket i Björneborg år 1925. Att boken hittades möjliggör uppbyggnad av intressanta tidsresor och andra kulturmiljöpedagogiska satsningar. Kryddar man därtill berättelserna med historier om kaffe- och spritsmuggling och andra lokala händelser i vår närmiljö, så märker man att det finns mycket att gräva fram ur lokalhistorien och som med dagens metoder kan göras intressant för omvärlden, både för ung som gammal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Rönnskär, i det gamla lotssamhället hittar vi liknande intressanta historier, om troligen den första lotsen Mårten Uhrväder på 1700-talet eller historien om lotssläkten Erik Söderholm som i sex rakt nedstigande led befunnit sig som lots på Rönnskär med barn, kor och livets hårda prövningar. Under historiens gång sedan 1700-talet har det varit många krigsfarande och andra handelsskepp som försökt ta sig in till Vasa och som behövt lots i våra farvatten. Hur månne det var att jobba som lots under olika omständigheter och årstider? Även lotsväsendets historia i vår skärgård finns bra dokumenterat i boken I storm och stiltje, vilket underlättar arbetet med att ta fram intressanta upplevelsepaket.

ronnskar

Ny näringsgren

Att jobba med världsarv i ett lokalsamhälle såsom Malax-Korsnäs, innebär mer eller mindre en helt ny näring. Här kombineras småföretagsamheten och aktiviteter gällande turism, kultur, natur, förplägnad, övernattning, lägerskolor, världsarvpedagogik m.m. Inom projektet Livets som lots/Fyrvaktaren på Moikipää fyr vill vi ta tillvara det intressanta vi har i vår kulturhistoria och lyfta fram detta tema i kombination med vårt världsarvsområde, det vill säga att möjliggöra för ett lokalsamhälle att vara delaktig och bli en aktör på en sådan världsomspännande lista som UNESCO:s världsarvslista utgör. Detta betyder att inte enbart större städer med gammal kultur finns med på listan, utan även ett lokalsamhälle i Österbotten är med på lika grunder. Världsarvsstatusen utgör definitivt en ny möjlighet för framtiden för Malax-Korsnäs bygden, och mycket hänger på oss själva. Det är vi själva som ska utveckla vår delaktighet, bilda nätverk och bli en aktör på världsarvslistan. Projektet Livet som lots/Fyrvaktaren på Moikipää fyr, utgör en bra början.

3logon